Realhearts konstgjorda hjärta är snart verklighet

Azad Najar växte upp med en kusin med hjärtproblem. Detta fick Azad att redan 1999 skissa på ett artificiellt hjärta som helt efterliknar det biologiska.

Efter 25 år arbetar de mot målet att operera in sitt första hjärta i en människa 2025.

Vi backar till 1999. Azad Najar, som kommer från Kurdistan, har nu bott i Sverige i fyra år. Han är 30 år och jobbar som läkare i Linköping, men ska snart vidare till Västerås.

Azad har vuxit upp med en kusin vars hjärtproblem satte stora spår även i Azad. 

– Jag har min bild från barndomen som spelade en viktig roll i beslutet som jag fattade 1999, berättar han.

Han kan inte släppa tanken på att det måste gå att göra ett artificiellt hjärta. Alltså ett mekaniskt hjärta som ska hjälpa människor med hjärtproblem.

Azad förstår att det är inget som du tar fram i en handvändning. Men han låter sig inte stoppas utan börjar se det som ett projekt att utforska.

– Man tänker först: Är det här möjligt eller omöjligt rent tekniskt – med tillgängliga resurser? Om det hade varit i Kurdistan hade jag aldrig kunnat tänka mig det, men jag var här i Sverige med stora teknikresurser. Grundtanken med hela innovationen var att efterlikna ett verkligt hjärta. Jag tyckte att det var möjligt. 

Azad säger att du måste ha intresse för teknik och verkligen vilja försöka lösa problem. Dessutom försöka vara ödmjuk och få med folk som kan hjälpa till. 

– Utan teamet hade det varit omöjligt, säger han. 

Prio: Det bästa blodflödet

Azad börjar tidigt skapa kontakt med rätt människor för att undersöka sin idé. Han ringer rådgivare hos Svenska Uppfinnareföreningen, andra experter i landet, Almi, företagscentrum lokalt, hjärtläkare, hjärtkirurger och professorer.

– Jag hade en lista framför mig med personer att prata med innan jag gick djupare in i arbetet. Och jag fick positiva besked från samtliga.

2002 söker han patent för sin idé, själva grundkonceptet, som blir beviljat efter ett par år. 

Azad får också sällskap i grundarteamet av två partners. Något de inser tidigt är vikten av blodflödet i det mekaniska hjärtat. 

De gör flödessimuleringar, studier av klaffar och får viktiga vetenskapliga kunskaper innan det är dags för konstruktion. 

– Vi ville skapa det bästa flödet, som efterliknar hjärtats. 

Första prototypen – för 2 000 kronor!

2005-2006 är det dags för den första designen av hjärtat. De gör digitala prototyper. 

– Inte för att producera, vi gör inga prylar av dem, utan visste att vi behövde mer kunskap. Men sedan kom 3D-printing och utan den hade vi haft det mycket svårare och det hade krävt mycket mer kapital. Nu kunde vi göra den första prototypen för 2 000 kronor. 

Azad skrattar till när han beskriver den. Visst, det var en prototyp som pumpade precis som den skulle, med motor och andra detaljer, för att visa hela konceptet.

– Men det här skulle verkligen inte kunna komma in i en människa. Den vägde 3,5 kilo. Vi ville visa konceptuellt om det här var möjligt eller inte. Och det var det.

Sedan är det dags att skapa en prototyp som är möjlig att operera in i ett djur. 

– Det blev prototyp nummer 7.

Grisens fina blodtryckskurva lurade hjärtläkaren

Vi är framme vid 2014. De har sin första “akuta grisstudie”. Det innebär att en gris ligger i en hjärt- och lungmaskin. Grisen har börjat få biverkningar av hjärt- och lungmaskinen och Realhearts hjärta ska opereras in.

– Det var så viktigt att vi skulle lyckas. Vi får veta att grisen inte mår bra och att vi har fem-tio minuter på oss att lyckas med operationen, annars dör den, berättar Azad.

Realhearts hjärta opereras in, grisen börjar må bra igen, och man tar en blodtryckskurva. Göran Hellers, bolagets dåvarande styrelseordförande, är på plats och tar med tryckkurvan upp till en hjärtläkare som inte vet att de opererar en gris. 

Göran visar blodtryckskurvan och frågar läkaren: “Vad är det för fel på patienten?”

Hjärtläkaren tittar och svarar: “Det är inget fel alls på den här patienten.”

Grisen – med hjärta från Realheart – mår bra.

– När vi såg det var det väldigt känslosamt för oss allihopa. Efter 14 års hårt arbete var det första gången som vi testade hjärtat på riktigt och såg hur nöjda kirurgerna var, säger Azad.

Nästa genombrott

Nästa stora genombrott gäller hjärtats styrning. De inser att hjärtat behöver ha sensorer för att känna av förmakstrycket hos patienten. Vid feber eller annan sjukdom blir kravet på blodcirkulationen högre och hjärtat behöver slå snabbare.

– Här lyckades vi ta fram rätt trycksensorer och signaler för att styra hjärtat till ett anpassat flöde. Det blir en automatisk styrning, så att kroppen själv styr pumpen. Som ett naturligt hjärta. 

Nära sitt mål

2024. Det har nu gått tio år och de är snart framme vid kliniken för att implantera första hjärtat i en patient.

De samarbetar med Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg och har som målsättning att börja kliniska prövningar år 2025 om allt går enligt plan. Hittills går förberedelserna bra.

– Att vara så nära känns mer än härligt. Ordet härligt räcker liksom inte till. Du vet, det här är det roligaste med alltihop – vi har så många patienter som behöver en riktigt bra lösning och bara väntar – och nu kommer vi närmare och närmare målet att rädda så många liv. Det finns ingen finare känsla. Det är människor som är i nöd, med rädsla och stor smärta. De bär på ett sjukt hjärta som inte fungerar. Att ha möjligheten att snart erbjuda dem en lösning är en obeskrivlig känsla, berättar Azad.

Stort hopp hos patienterna

Han tar oss tillbaka till 2009, för 15 år sedan, när han var ute i landet och berättade om Realheart. Prototypen var då väldigt enkel, men Azad visade den och beskrev sitt framtida mål.

– Det ringde en tjej till mig efteråt. Hon lät som 30-35 år på rösten och berättade att hennes mamma var hjärtsjuk. “Hon dör när som helst. Kan ni skynda på den här processen?”, frågade hon. Det här samtalet satte stora krav på mig och vårt team. Vi måste lyckas med det här. Det finns miljoner patienter och deras anhöriga som har den här rädslan som dottern till kvinnan hade. 

Patienter kontaktar dem löpande och vittnar om att det hjälper dem, bara vetskapen om att någon jobbar intensivt med lösningen.

Står sig bättre än konkurrenterna

Konkurrenter då? Det finns några få men med stora skillnader från Realhearts artificiella hjärta som är unikt i sin utformning. Bland annat finns ett amerikanskt bolag som har tagit fram en lösning som har räddat livet på över 2 000 hjärtpatienter.

– När vi jämför vår lösning med den marknadsledande visar det att vårt hjärta har 80 procent mindre blodskada i laboratorietester. Det tror vi kommer att innebära färre biverkningar för patienterna, berättar Ina Laura Perkins, som är vd för Realheart.

Hon plockar fram den senaste prototypen och visar på detaljer som ska göra det ännu smidigare och lättare för deras patienter. Till exempel att Realheart är lättare att bära, har längre batteritid och kräver exempelvis inte att du måste ha en anhörig med dig – redo med extra batterier. 

– Patienten ska inte heller behöva höra sitt hjärta hela tiden. Det ska vara väldigt praktiskt för patienten som ska slippa oro.

Ina Laura visar hur Realhearts lösning kan laddas medan du sitter och tittar på tv. Likt att du laddar din mobil eller dator.

Tidigt samarbete med Almi

Idag har de alltså 25 års utveckling bakom sig. Almi har finansierat med olika lån under åren.

Almi Västmanlands dåvarande vd deltog på ett antal möten redan 2002 med olika läkare för att diskutera en lösning. Något Azad berättar betydde mycket vid den tiden.

– Almi har varit en riktigt, riktigt stor hjälp på alla möjliga sätt. Vi har haft mycket nära kontakt. Jag har fått höra deras tankar, råd, fått finansiering och hur vi kan ta det här till nästa steg. 

Ina Laura berättar om nutida samarbete:

– Vi har bland annat fått EIC Accelerator – ett EU-stöd med jättehögt ansökningstryck. En procent av bolagen som ansöker får det, men vi som litet medtechbolag i Västerås lyckades. 2,5 miljoner euro – plus 15 miljoner euro i ytterligare finansiering. Men EU var långsamma på att betala ut och vi behöver varenda krona. Banken ger oss inte lån, men Almi kunde gå in och backa upp tills pengarna betalades ut. En väldigt stor och konkret hjälp i verksamheten.

De behöver jaga pengar, men skulle hellre lägga resurserna på sin stora uppgift – att bygga ett konstgjort hjärta som ska fungera i din eller min kropp.

– Det är faktiskt svårare än att ta fram ett flygplan. Storleken ska vara så liten som möjligt, hjärtat så tyst som möjligt och så skonsamt som möjligt för blodet och kroppen. Det är höga krav och vi tycks göra det omöjliga möjligt, säger Azad.