Den 11 september samlades omkring 100 gotlänningar på Biostaden Borgen för Nordens största ”digiloga” hållbarhets- och framtidsevent ”A sustainable tomorrow”, som sändes i Visby för första gången.
Även om det var första gången som gotlänningarna fick ta del av eventet är ”A Sustainable Tomorrow” ingen nyhet. I år arrangerades det för elfte gången och det blev en succé när omkring 30.000 personer deltog, utspridda på 200 hubbar runtom i Norden. Hubben på Gotland arrangerades av Almi och Science Park Gotland.
– "A Sustainable Tomorrow" har tagit en tydlig och viktig position i hållbarhetsomställningen. Den gemensamma, gränsöverskridande tillsammanskraften som mobiliseras varje september och sedan bidrar till såväl lokala som nationella handlingar i hållbarhetsarbetet under årets alla dagar ska inte underskattas, säger grundaren Bo Nilsson.
Eventet sändes från Helsingborg och på plats för att följa sändningen på Biostaden Borgen i Visby fanns omkring 100 gotlänningar i form av företagare, myndighets- och privatpersoner.
– För Almis del var målet med den här dagen att skapa möten mellan gotländska företagare, så att de kan inspirera och hjälpa varandra. Samt att företagarna ska få möjlighet att träffa myndighets- och privatpersoner som de kan samverka med. För hur klyschigt det än låter är det tillsammans vi gör skillnad. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något för att göra Gotland mer hållbart, säger Anna Skoggren, som ansvarade för eventet från Almi Gotlands håll.
Först ut på scen var Kata Nylén, legitimerad psykolog och expertrådgivare inom årets fokusområde dissonans. Hon gav deltagarna en introduktion till begreppet dissonans, att det handlar om motstridiga tankar som skaver och väcker obehag. Men om vi lär oss att förstå och hantera dissonansen kan den omvandlas till resonans och bli en stark förändringskraft i hållbarhetsomställningen.
Maria Wolrath Söderberg, som forskar kring målkonflikter relaterat till hållbarhet vid Södertörns högskola, förklarade att vi hittar på många ursäkter för att stå ut med dissonansen i vardagen. En vanlig ursäkt är idén om vi har ett klimatkonto där klimatvänliga val och handlingar rättfärdigar motsatsen. Vi befinner oss i en omskakande tid där det är lätt att tappa orken, kraften och tron. Men lösningen är inte att blunda för problemen utan att våga acceptera och adressera dem. Historien visar att obehagliga känslor som rädsla och skam kan omsättas till en stark drivkraft för förändring.
Fredrik Reinfeldt gjorde sitt nionde framträdande hos A Sustainable Tomorrow där han i vanlig ordning levererade en global omvärldsanalys kopplad till årets fokusområde. Han lyfte fram FN:s globala mål som en stor bedrift men framhöll att det blir svårt att nå hela vägen fram till 2030.
Det stundade presidentvalet i USA kommer få stor betydelse för det internationella hållbarbetsarbetet eftersom det är världens mäktigaste land och den enskilt största ekonomin. Reinfeldt beskrev det amerikanska valsystemet som innebär att utfallet i 5–6 delstater, med sammanlagt 15 procent av landets invånare, sannolikt kommer avgöra valet och därmed världsordningen framöver.
Han talade även om den globala befolkningsutvecklingen där tillväxten fram till år 2100 huvudsakligen väntas ske i Afrika medan prognosen för många västländer tyder på en minskad och åldrande befolkning.
Deltagarna fick även lyssna till ett samtal med Gustaf Skarsgård och Johan M. Reunanen som diskuterade klimatkrisen ur ett beroendeperspektiv. De konstaterade att det finns många likheter mellan klimatförnekelse och beroendeförnekelse och att det är lätt att dämpa sina otillräcklighetskänslor genom att skylla på andra, istället för att ändra sitt eget beteende.
Almi Gotlands förhoppning inför detta var att skapa en mötesplats för insikter, nya kontakter och uppslag för fler samarbeten – och känslan var att vi såg mer möjligheter när vi skildes åt än innan vi kom.
